ÄNTLIGEN!!!

Jag har levt i en mardröm i 1veckas tid nu.
Det har varit dom längsta och värsta dagarna i mitt liv.
Jag ska berätta varför.

Förra veckan onsdan var vi på Ultraljud som jag berättat om.
På ultraljudet såg dom en vit prick på hjärtat, tror det kallades hjärt-foci.
Som en kalkfläck på hjärtat, i och med det så ökade risken för att barnen kunde ha DS (down syndrom).
Jag fick riskbedömning 1 på 300 av läkaren, det kom som en chock.
Vi vart erbjudna att göra ett fostervattensprov och vi valde att göra det, fick en tid igår (tisdag).

Det var inte trevligt, men gjorde inte alls ont. Tänk er att dom kör in en 30cm lång nål i buken och suger ut massa fostervatten. Låter inte så trevligt va?
Vi skulle få reda på svaret inom några dagar, hon skulle ringa om det var något fel annars skulle vi få ett brev på posten om det var normalt.

Men idag ringer läkaren (förstå så nervös jag var på vad hon skulle säga, eftersom hon sa att hon ringde om det var något fel) och säger att det inte är några fel alls utan att allt såg jättebra ut. Förstår ni lyckan och lättnaden?

Vi är så jävla glada!!