Nu har jag sovit lite och mamma har vart här och hälsat på.
Känns lite bättre i kroppen och själen, men det är verkligen en ordentlig bergochdalbana i känslolivet.
Nu ska jag förhoppningsvis somna snart igen, men varför ska man alltid vara så pigg när kvällen närmar sig?
Jag blir alltid det, kan vara huuur trött som helst innan men sen "pang" så vaknar jag till liv efter åtta.
Tänk om det kunde vara åtta på morgonen istället ;)